I'm satan's finest. Who are you?

Här hemma bakas det för fullt. Kladdkakemuffins var målet, men jag vetefan hur detta ska sluta. Det är katastrof i ugnen. Allt har runnit över, så det blir nog ingen succé. Nu brände jag mig på ugnen också och det är kaos i köket. Nepp, mina så kallade muffins i formar med julmotiv är nog inget att hänga i granen. Nu ska jävlarna ut ur ugnen också. Wish me luck. Hoppas jag överlever detta, tur att jag spelar Winnerbäck högt som fan, han kanske är på min sida ikväll.

UPDATE: Där har ni resultatet. Nu går jag och begraver mig själv. Fast småttingarna kan man nog äta.

Här jobbar vi på vårat miljöprojekt i skolan idag. Nu ska jag måla naglarna.

Nu ska jag åka till min syster som fyller hela 27 år idag! Grattis sis! Sen ska jag vidare och träffa Emmy för en fika. Sen får vi se vad som händer, ska ringa ett samtal men min mobil är fucked up. Så det får vi lösa! På med nya vinterjackan då jag ska vara ute rätt mycket ikväll. Och nya halsbandet, visar bättre sen!

Varje gång jag ger mig ut i butikerna för att kika efter godbitar så finns det en röst som ekar inne i mitt huvud som säger "What would Blair wear?" och så shoppar jag efter det. Det fungerar prima! Och så fin jag blir sen... Varje gång jag ska visa något plagg för mamma så säger jag: "Så Blair!" och hon ser ut som ett stort frågetecken varje gång. Idag kom jag hem med en svart kavaj, en Blair-rosett (som jag har letat land och rike efter, idag haffade jag den sista) och ett par skinnhandskar med rosetter (jag visar bilder när allt sitter på plats).


Lite onödig fakta om mig, som ingen alla, vet om:
1. Jag är totalt Blair-skadad.
2. Jag är totalt beroende av rosetter. Så fort jag ser någonting, anything, med rosetter så blir jag lyrisk.
3. Jag är totalt Blair-skadad.

XOXO

Nu blir det ett avsnitt av Gossip Girl (jag har skapat något skumt beroende), lite stjärnor och måla naglarna. Sen måste jag sova, ska ju trots allt upp om fyra timmar. Hmm... Good luck. Bara att bita ihop, snart höstlov, vilket innebär London. Och i vår ska Kent ut på turné. Äh, det här kommer bli så jävla bra!

Jag såg dokumentären "Broder Daniel Forever" här om dagen. Den här låten spelades som sista låt under avskedskonserten som ägde rum under Way Out West förra året, lite tårar i ögonen fick man. Det var så vackert.

Jag har verkligen snöat in mig på stora halsband. De är dock äckligt svåra att få tag på. Det här från Marc Jacobs skulle inte sitta helt fel.

I fredags var jag och brudarna ute och käkade på Friday's. Sedan gick vi till Baresso och fikade, sen bar det av till slottet och Gamla stan. Det var mycket trevlans! Då såg jag ut såhär.